KONFLIKTEN MELLAN Högskoleverket och Utbildningsdepartementet bröt ut bara veckor innan regeringen ska presentera sin proposition om nytt kvalitetssystem för högre utbildning.
Ett möte i HSV:s insynsråd, som är myndighetschefens rådgivare och vars ledamöter utses av regeringen, utlöste
turbulensen.
– Vi hade insynsrådsmöte och beslutade att skriva brev till Tobias Krantz om hanteringen av kvalitetspropositionen, berättar universitetskansler Anders Flodström.
Bakgrunden är att Högskoleverket fick departementets uppdrag att ta fram ett nytt kvalitetssystem. Det har under ärendets gång blivit en del strider, med sektorn, HSV och departementet i varierande positioner. Men till slut fanns alltså ett förslag från HSV, förankrat hos sektorn inklusive studenterna. Förslaget utgörs, som Anders Flodström sammanfattar det, av ”tre ben”, kvalitet ska innebära bra studentresultat, bra utbildningar samt brukarperspektiv (med brukare menas både studenter och arbetsmarknad).
Vad är det då som skiljer HSV-förslaget och departementets?
– Departementet anser att granskning av utbildningars kvalitet strider mot autonomireformen, man vill istället ha studenternas resultat som mått.
– Det hör helt enkelt ihop med olika uppfattningar om vilket kunskapssamhälle vi vill ha. Istället för utbildning som en del av samhällets infrastruktur betonar departementet marknadsorientering.

ANDERS FLODSTRÖM påpekar att debatten förs i andra europeiska länder.
– Det är en viktig debatt, jag hade inte heller haft något emot en kompromiss kring vårt förslag, men amatörismen och lekmannamässigheten i departementets agerande är något annat.
Det här kommer i sista minuten, hade du inte anat hur det slutgiltiga förslaget från departementet skulle se ut?
– Jag har väl varit naiv eller lite korkad, men jag är faktiskt överraskad. Vi har hela tiden arbetat i dialog och jag trodde att man insåg betydelsen av ett sektorsförankrat förslag och omvänt, att man inser problemet om kvalitetssystemet inte är förankrat hos lärosäten och studenter.
När vi talas vid är Anders Flodström kallad till Tobias Krantz. Universitetskanslern skrattar när jag frågar om han ska få sparken, han tror snarare att det handlar om att ”bli tillsagd” att inte sprida information till rektorer, studenter och föralldel journalister.
– Men det här är ju frågor som man har rätt att ha insyn i.
Själv tänker han fortsätta att bidra till insynen, genom sådant som att skriva artiklar på DN Debatt, med ifrågasättande inte bara av kvalitetsproppen, utan också de andra stora propositionerna.
– Jag trodde att regeringen stod för en positiv riktningsförändring, för ett kunskapssamhälle.
– Men avgiftspropositionen blir ett dråpslag mot internationaliseringen och när det gäller autonomireformen får man inte till det nya huvudmannaskap som skulle ha ökat lärosätenas frihet.
– Istället verkar den här reformens främsta funktion vara att med hacka och spade ta död på den kollegiala beslutsmodellen. De föreslagna reformerna kommer inte att minska det statliga inflytandet över lärosätena, snarare kommer det att göra statssekreteraren till universitetsdirektör för hela Sverige.

DET ÄR INGEN HEMLIGHET att statssekreterare Peter Honeth och Anders Flodström befinner sig på rejäl kollisionskurs, vilket kan göra framtiden som universitetskansler osäker?
– Jag är inte orolig för egen del, jag är fullmaktsprofessor, säger Anders Flodström och skrattar.
– Men allvarligt talat vill jag inte vänta med protester till efter att propositionen är lagd.
Att det blir turbulens nu innebär att det fortfarande finns en chans att påverka.

MARIELOUISE SAMUELSSON