Doktoranders arbete måste värderas lika oavsett ursprungsland
Henrik Berggren skriver på DN:s  ledarsida den 21/11 att forskarutbildning i första hand är utbildning och att doktorander i första hand är studenter. Utifrån detta menar han att utländska doktorander med stipendier från hemlandet inte är arbetskraft som utför lönearbete till underpris. Inget kan vara mera fel.

De forskarstuderande genomgår en utbildning under vilken de också utför en betydande del arbete. Omkring 40 % av forskningen vid landets universitet och högskolor utförs av doktorander. Den beskrivning av forskarutbildningen som skribenten ger uttryck för visar på en djup okunskap om skillnaderna mellan de olika nivåerna i svensk akademisk utbildning och vad det innebär att genomgå en forskarutbildning.

De otrygga förhållanden som de utländska doktoranderna tvingas verkar under innebär inte bara att de står utanför de gemensamma trygghetssystemen. De tvingas också att leva på inkomstnivåer som ligger långt under den nivå som gäller för doktorander i allmänhet. Stipendienivåer på 6000-9000 kronor i månaden är inte ovanliga för doktorander från tredje världen. Detta är mindre än hälften av vad en doktorand med anställning har att leva på efter skatt. Henrik Berggren verkar ha glömt bort att kostnadsläget är detsamma oavsett vilken bakgrund man har. 

Det är inte ovanligt att doktorander av olika bakgrund verkar sida vid sida, på samma institutioner, med samma handledare, men med villkor som befinner sig ljusår ifrån varandra. Här havererar Henrik Berggrens analys totalt. Menar han att utländska forskarstudenter i högre grad än svenska är att betrakta som studenter? Eller är det helt enkelt bara så att han anser att de utländska forskarstudenterna ska finna sig i att deras arbete är mycket mindre värt än de svenska kollegornas?

Anna Götlind, förbundsordförande Sveriges universitetslärarförbund
Rikard Lingström, andre vice ordförande Sveriges universitetslärarförbund

Henrik Berggrens ledare i DN den 21/11

Upp