Nu minskar antalet uppsagda universitetslärare och forskare. en tredjedel färre än förra året har sagts upp. men fortfarande är över hälften av de uppsagda adjunkter.

SULF:S ÅRLIGA ENKÄT om övertaligheten vid svenska lärosäten visar tydligt att trenden har vänt och att personalsituationen har förbättrats vid lärosätena. Troliga förklaringar är att allt fler studenter har sökt sig till högskolan samt stora satsningar på forskning i kombination med bättre ordning på ekonomin.
År 2007 blev 124 forskare och lärare uppsagda och under 2008 var antalet 144. År 2009 blev 93 personer uppsagda.
– Det finns mycket som är positivt i årets sammanställning. Mer än hälften, 22 av 38 lärosäten, har inte haft förhandlingar om övertalighet i år. Förra året var det 12 som inte hade förhandlat om övertalighet. Det ser inte heller ut som att övertaligheterna kommer att öka under 2010, säger Johanna Kemi, ombudsman på SULF, som gjort undersökningen.
Dock är det en bit kvar till det hittills bästa året 2006 då 83 personer sades upp. Ett tydligt exempel på hur förutsättningarna har förändrats är Luleå tekniska universitet som hade dålig ekonomi 2008 med många uppsägningar, men som under 2009 fick en förbättrad ekonomi och inga uppsägningar blev aktuella. Lärosätet tror inte heller att det blir några övertaligheter 2010.
Vad som ytterligare förstärker intrycket att förutsättningarna generellt har förbättrats vid landets lärosäten är att en del av uppsägningarna är tydligt förknippade med speciella händelser, som att Karolinska institutet blev av med examensrätten för sjuksköterskor. En orsak till att institutet förlorade examensrätten var att det, enligt Högsko-everket, hade för få disputerade lärare. För att åtgärda detta valde KI att säga upp adjunkter för att istället anställa lärare med forskarutbildning. 
Under 2009 skedde alltså 93 uppsägningar och det har varit förhandlingar om 154 personer.

EN STOR DEL av de uppsagda är adjunkter. Precis som under 2008 utgör de drygt hälften av alla uppsagda, men antalet har minskat från 83 till 48.
Antalet uppsagda professorer har ökat något, från åtta till tio, medan antalet uppsagda lektorer har halverats. 2009 har 17 lektorer sagts upp, mot 34 under 2008. Däremot har antalet uppsagda forskare ökat från 10 till 16.
Uppsala universitet skriver i sitt enkätsvar att man i högre utsträckning än tidigare tillsvidareanställer forskare, men att det också innebär att uppsägningarna av forskare ökat. Det är en snabbare procedur än att först låta forskarna få en allmän visstidsanställning som sedan får övergå i tillsvidareanställning och därefter säga upp dem, menar universitetet.
– Man har på så sätt synliggjort en del av dem som tidigare inte kunde uppmärksammas genom statistiken, som ju endast omfattar dem som är tillsvidareanställda och inte dem med tidsbegränsad anställning, säger Johanna Kemi.
Det är några få lärosäten som står för nästan all övertalighet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Mälardalens högskola och Malmö högskola.
KI har flest uppsägningar, 22 adjunkter. I huvudsak beror alltså uppsägningarna på att KI förlorade examensrätten för sjuksköterskeutbildningen.
Lunds universitet sade upp 14 lärare och forskare.
– Med tanke på att Lunds universitet är en så stor arbetsplats tycker jag inte att det är ett oroväckande antal, kommenterar Johanna Kemi.
Mälardalens högskola sade upp 14 personer.
Vid Malmö högskola blev 12 adjunkter på lärarutbildningen uppsagda.
– Orsaken till uppsägningarna uppgavs vara medelsbrist, men jag tror att en bidragande orsak var att arbetsgivaren ville öka antalet disputerade lärare.
När det gäller ämnesområden är det främst naturvetenskaplig och teknisk fakultet som är drabbade och då i synnerhet biologi, kemi och elektronik. 

2010 VERKAR BLI ett bra år för lärosätena.
– Söktrycket har ökat, till vårterminen 2010 antogs 12 procent fler än vårterminen 2009. Den ekonomiska situationen ser också positiv ut för det kommande året. Det är möjligt att en del enskilda forskningsområden drabbas genom att den politiska styrningen av forskningen har ökat, i övrigt tror jag på ett gott år, säger Johanna Kemi.
Några orosmoln inför 2010 är att Göteborgs universitet flaggar för en övertalighet på minst 15 personer vid Sahlgrenska akademin. Orsaken är omstrukturering av verksamheten och minskade externa forskningsmedel.
Södertörns högskola har redan inlett förhandlingar om arbetsbrist inom biovetenskap.
Den positiva utvecklingen med en minskning av antalet uppsagda får man tolka som att dålig konjunktur i samhällsekonomin är goda tider för hög-skolor och universitet, menar Johanna Kemi. Hon tror också att de senaste årens ekonomiska läge har tvingat fler lärosäten att se över ekonomin och att skaffa sig större marginaler och bättre uppföljningsrutiner.
Ytterligare en sak kan möjligen också bidra till den positiva utvecklingen.
– En tänkbar förklaring är att den naturliga avgången med fler pensioneringar har börjat slå igenom och att den generationsväxling man länge talat om har börjat. Den kommer troligen att innebära att eventuella arbetsbrister i allt större grad kan lösas genom naturliga avgångar så att uppsägningarna fortsätter att ligga på en låg nivå de närmaste åren.
SULF:s årliga enkät om uppsägningar vid svenska lärosäten ger en intressant bild av läget, men har en svag punkt. Det finns ett mörkertal, nämligen att antalet lärare och forskare med tidsbegränsade anställningar är stort och hur det antalet varierar kommer inte med i undersökningen.
Johanna Kemi hoppas att från och med nästa års enkät även kunna ge besked om hur de tidsbegränsat anställda varierar från år till år.
– Det vore intressant att få uppgifter om hur många som är tidsbegränsat anställda och hur många som avslutat tidsbegränsade anställningar det senaste året. Då skulle vi få en mer fullständig bild av läget inom högskolan, säger hon.

PER-OLOF ELIASSON

Upp