Förr hette det att statens kaka var liten men säker, idag är den möjligen liten. inom högskolevärlden är risken att bli av med jobbet dessutom betydligt större än för andra statsanställda. För tryggheten står i stor utsträckning det statliga trygghetsavtalet och den partsgemensamma Trygghetsstiftelsen(TSN)

I 20 År Har stiftelsen hanterat de kollektivavtalade trygghetsfrågorna för alla anställda i statliga verk och myndigheter. Och man gör det väl visar alla utvärderingar.
Av dagens 240 000 löntagare inom den statliga sektorn återfinns en fjärdedel på universitet och högskolor. I Trygghetsstiftelsens verksamhet är den andelen betydligt större.
– Av de cirka 3 000 personer som kommer till oss varje år är hälften från universitet och högskolor. Många är nydisputerade doktorander som ska hitta sin plats i arbetslivet. En stor grupp är också de visstidsanställda, som fick tillgång till trygghetsavtalet för bara tre år sedan. Svårast verkar det vara för naturvetare och i viss mån humanister. Men de allra flesta hittar faktiskt lösningar ganska snabbt, säger Caroline Söder, nybliven VD på Trygghetsstiftelsen sedan i höstas.
Statistiken visar att två tredjedelar av de som kommer till stiftelsen löser sin situation inom tre månader. Ytterligare ett halvår senare är andelen 75 procent.
– Många har kanske satsat 10 år av sitt liv på en forskarutbildning. Förhoppningarna på en fortsatt forskarkarriär inom akademin är självklart höga. Det första en nydisputerad tänker sig är knappast att växla karriär. Ofta löser sig också situationen genom att man får sina anslag och kan fortsätta forska. Till en del kan situationen påminna om den inom TRS, trygghetsrådet för anställda inom bland annat teater, musik och idrott, där Caroline Söder tidigare varit VD. En forskare satsar hårt och lever mer eller mindre för sitt osäkra jobb. En ”skådis” ger heller inte upp sitt yrke men samtidigt måste han/hon försörja sig mellan engagemangen.
– Det handlar om att göra sig anställningsbar och där vill vi fortsätta att hitta nya vägar och utveckla nya former för hur vi ska kunna hjälpa de som hotas av arbetslöshet.

FÖR DN STATLIGT ANSTÄLLDE som blir arbetslös innehåller trygghetsavtalet en rad olika ekonomiska stödformer från avgångsersättning med utfyllnad av a-kassan till inkomsttrygghetstillägg och pensionsersättning. För dem som tvingas tänka om och satsa på en ny karriär erbjuder Trygghetsstiftelsen också en katalog av olika insatser under längre eller kortare tid.
För doktoranderna kan det handla om att få syn på vilka kompetenser utbildningen gett utöver de rena ämneskunskaperna och hur de kan transformeras till andra branscher. För dem och andra som blir uppsagda på grund av arbetsbrist finns söka-jobb stöd i olika former från seminarier och coaching till omställningsprogrammet Nytt-jobb, som varvar föreläsningar med diskussioner och övningar i 10 dagar på heltid under en femveckorsperiod. I insatskatalogen ingår dessutom stöd för att starta eget företag.
Det är A och O att komma igång tidigt, menar Caroline Söder.
– Därför är det viktigt att alla som riskerar att bli uppsagda anmäls till oss i så tidigt skede som möjligt. När vi fått in anmälan, som ska göras av arbetsgivaren, kan omställningsprocessen starta. Men det är också viktigt att de som kommer till oss verkligen är redo och inställda på att ta steget fullt ut.
Till skillnad från andra trygghetsråd på arbetsmarknaden hade TSN redan från starten också till uppgift att stötta strukturomvandlingen inom, i det här fallet, staten. De primära målgrupperna är därför kanske mera uttalat både fackliga organisationer, myndigheter och anställda.
– Det är vårt uppdrag att tillsammans se till att hela den här processen fungerar bra och i gott samarbete. Vi vill utveckla stödinsatserna för de anställda som riskerar arbetslöshet och samtidigt göra Trygghetsstiftelsen till en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om hur det goda omställningsarbetet kan fungera. Det blir vårt bidrag till en god strukturomvandling.
I praktiken handlar det om att öka den proaktiva insatsen, att skapa plattformar för möten och en dialog tidigt i processen ute på arbetsplatserna, menar Caroline Söder.

GÖRAN STEN

TIDIGT STARTSTÖD BRA FÖR ARBETSLÖSA
SULF har framgångsrikt drivit frågan om att förbättra trygghetsavtalets villkor för de tidsbegränsat anställda medlemmarna. Före 2005 var de förmåner som utgick ytterst begränsade. 2008 förbättrades villkoren ytterligare genom att det då inte längre krävdes tre års sammanhängande anställningstid utan tre års anställning inom en fyraårsperiod. grundproblemet är dock fortfarande de många tidsbegränsade anställningarna.– Vi skulle önska att trygghetsstiftelsen kunde komma in tidigare i processen. idag ska alla ha informerats senast en månad innan anställningen upphör. men ofta sker det senare. idealet vore en framförhållning på två till tre månader, vilket skulle ge trygghetsstiftelsen bättre möjligheter att stötta den här gruppen i sökandet efter nytt arbete, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef. Ett annat problemområde, specifikt för universitetslärare, är de uppsagda adjunkterna. Bakom uppsägningarna ligger oftast universitetets/högskolans ambitioner att höja lärarnas kompetens. den odisputerade adjunkt som då söker och får en doktorandtjänst i syfte att öka på sin kompetens, helt i enlighet med arbetsgivarens intentioner, får under utbildningstiden bara doktorandlön, ingen utfyllnad upp till hela eller delar av den tidigare adjunktslönen.– orsaken är arbetsgivarsidans tillämpning av trygghetsavtalet, som i den här frågan och bara här,  ser en anställd doktorand som studerande och inte som anställd. knepigt tycker SULF, även om man i slutändan skulle få en återanställning. det handlar ändå om vuxna människor, ofta med familj som får kännas vid ett lönetapp på 5 000–10 000 kronor i månaden under lång tid. – en förlust i den storleksordningen får troligen många att avstå från att forskarutbilda sig, vilket ännu tydligare visar på att detta är ett problem för verksamheten och inte bara för individen, säger Robert Andersson.

TRYGGHETSSTIFTELSEN/ TRYGGHETSAVTALET
Trygghetsstiftelsen/trygghetsavtalet omfattar samtliga 240 000 anställda på de 270 myndigheter som finns inom det statliga avtalsområdet. parter är statens Arbetsgivarverk samt offentliganställdas förhandlingsråd (OFR), Saco-s och SEKO. Verksamheten finansieras genom en avsättning med 0,3 procent av den totala lönesumman på det statliga området. den årliga kostnaden är cirka 200 miljoner kronor. Sedan starten i april 1990 har drygt 90 000 statsanställda fått hjälp via trygghetsstiftelsen. Av de nära 3 200 som fick hjälp under år 2008 kom 43 procent från en tidsbegränsad anställning inom universitets- och högskoleområde

VEM KAN FÅ STÖD?
trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet som: •  är tillsvidareanställda och uppsagda på grund av arbetsbrist och som har haft en eller flera anställningar sedan minst ett år. •  är tidsbegränsat anställda och som har minst tre års anställning under de senaste fyra åren. •  väljer att inte följa med vid en omlokalisering av verksamheten till en annan ort.
 Trygghetsavtalet gäller också för dem som är  anställda med lönebidrag.

 

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.