Nummer 17-09
Vad vet vi egentligen om effekterna av undervisning på engelska vid svenska universitet och högskolor? Är det en myt att engelskan försämrar svenskspråkiga studenters studieresultat? Vad är egentligen motiven när svenska lärosäten väljer engelska som undervisningsspråk?
Jean Hudson, professor i engelska vid Malmö högskola och IMER, Institutionen för internationell migration och etniska relationer, menar att det är frågor som måste diskuteras, för att bättre kunna hantera kravet på parallellspråklighet i svensk högre utbildning.
Tillsammans med Karina Vamling, professor i språk- och kulturstudier, har Jean Hudson gjort en jämförande studie för att undersöka hur undervisningsspråket påverkar studieresultaten.
Studien kommer att presenteras på Högskoleverkets konferens ”Undervisning på engelska i svensk högre utbildning” den 24 november och Jean Hudson hoppas alltså på diskussion både ur ett utbildningspolitiskt perspektiv och när det gäller undervisningens praktik.
Studien är inte ämnad att ge tvärsäkra svar på några frågor, snarare vill Hudson och Vamling problematisera och belysa parallellspråklighetens komplexitet.
Strikt språkvetenskapligt
Det var en konferens på Södertörns högskola för två år sedan som blev avstamp till den jämförande studien som är del av ett större projekt på IMER. Där finns också goda förutsättningar att studera undervisningsspråkets betydelse. Inom flera ämnen erbjuds undervisning på antingen svenska eller engelska.
Jean Hudson och Karina Vamling har forskat på kandidatuppsatser och jämfört kvaliteten på det skrivna. Jämförelser har gjorts mellan två grupper, 20 som skriver på svenska och 20 som använder engelska. Studien har utförts inom ämnet IMER, där utbildningen ges på bägge språken.
– Vi bestämde oss för att göra en strikt språkvetenskaplig undersökning. Vi har alltså inte använt oss av frågor som hur studenterna trivs eller person-ligen upplever användningen av -antingen engelska eller svenska, säger Jean Hudson.
– Kandidatuppsatserna är, trots allt, ”kronan på verket” – det som högskoleverket ämnar titta närmare på i framtida kvalitetsgranskningar. Därför valde vi att fokusera på just det materialet.
Med en direkt jämförelse mellan de svenska och de engelska texterna kan man inte se att studenterna presterar sämre på engelska. Ett resultat som kan uppfattas som överraskande.
– Vi trodde nog att vi skulle se större skillnad, säger Jean Hudson.
Hon tror att det beror på att också hon hade påverkats av en utbredd uppfattning om studenters bristande färdigheter i engelska, en uppfattning som, enligt Hudson, sannolikt är mer anekdotisk än faktabaserad, ”vi behöver helt enkelt mer forskning”.
Ingen enkel ”sanning”
Jean Hudson anser inte att det skulle finnas någon enkel och entydig ”sanning” om engelskspråkig undervisning. Hon hoppas att undersökningen kan bidra till en mer nyanserad diskussion.
Hon menar också att man måste börja från grunden med att verkligen fråga sig varför man ger kurser på engelska.
– Det finns skäl att misstänka att man ser kurser i engelska som ett självklart led i internationaliseringsarbetet, ett sätt att locka internationella studenter.
– Men flertalet IMER-studenter som läser på engelska har svenska som modersmål eller skolspråk.
Jean Hudson tycker inte att parallellspråklighet ska gälla överallt, däremot menar hon att det behövs en genomtänkt beredskap för bägge språken och då inom alla områden.
– Inte bara i undervisning, utan också när det gäller lärosätenas administration, studentservice, forskning och i arbetet med att skapa bilden av oss själva på ett internationellt plan.
– Men lärare ska inte tvingas undervisa på engelska, det ska vara frivilligt och framförallt måste det ge erkännande. Det ska räknas som en merit av samma dignitet som publicering i internationella tidskrifter. Vi måste också ta lärarnas kompetensutveckling på allvar och exempelvis erbjuda längre vistelser vid institutioner i engelsktalande länder.
Ja, självfallet är läraren en väsentlig aktör i sammanhanget, som när det -gäller förmåga att avgöra nyanser i den engelska som studenterna använder.
– Vad menar vi egentligen med en god språkbehärskning, var går gränsen mellan tillräckligt god behärskning av engelska och det som är stilistiskt till-talande? Vi måste värna om den språkliga kompetensen hos både lärare och studenter.
Måste forska vidare
En annan dimension som Jean Hudson vill understryka är att studenterna i undersökningen har kunnat välja mellan svenska och engelska och att de som väljer engelska kan tänkas ha någon form av försteg, från början.
– De är ofta ambitiösa och siktar på jobb inom FN och NGO:er (Nongovernmental organizations) och engelskan blir då ett självklart val.
– Men det duger inte att spekulera kring varför de engelska texterna i vårt material har fått ett högre snittbetyg. Vi måste forska vidare.
Ytterligare en dimension av parallellspråklighetsdiskussionen som Jean Hudson anser väsentlig är kurslitteraturen. Även på de svenskspråkiga kurserna i IMER är litteraturen ofta på engelska.
– Vilket tvingar studenter att laborera med två språk samtidigt. De som väljer att studera på engelska belastas inte med den kognitiva bördan som två samtidiga språk innebär.
En annan aspekt på engelskspråkig undervisning som Jean Hudson vill -lyfta fram är utbildningspolitisk, närmare bestämt studieavgiften som ska tas ut av utomeuropeiska studenter.
– Om man vill attrahera utländska studenter till hela utbildningsprogram i Sverige måste vi helt enkelt erbjuda undervisning på engelska.
Men undervisning på engelska kan också ses som ”internationalisering på hemmaplan”, ett sätt att förbereda också svenska studenter för en verklighet som inte tar slut vid Sveriges gränser.
Det finns alltså en viss oundviklighet i att mer undervisning kommer att ske på engelska.
– Vi behöver därför både forska mer och gnälla mindre när det gäller undervisningsspråk, allt med sikte på att höja kvaliteten.
MARIELOUISE SAMUELSSON
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.