SULF:s kansli är stängt 29 mars till och med 1 april. / SULF’s office is closed March 29 through April 1.

Sök efter:

Kollegialitet ska styra högskolan

SULF tycker att forskning måste vara fri. Det är endast då som vi kan vara säkra på att vi kan tro på kunskapen. I samma stund som forskning utförs i någons intresse är trovärdigheten helt borta. Den akademiska friheten är alltså a och o. Forskare, doktorander och universitetslärare ska fritt kunna välja forskningsproblem och publicera resultat.

Kvaliteten i en högt meriterad professors forskning i fysik eller franska kan inte bedömas av en person som aldrig har sysslat med fysik eller franska. Det innebär att exempelvis rektor eller förvaltningschef inte har kompetens nog för att leda det vetenskapliga arbetet.

Det är den självklara utgångspunkten för kollegialitet som ledningsprincip för lärosäten. Vetenskap ska ledas av vetenskapligt kompetent personal. Det är en princip som SULF står bakom, men som är i allra högsta grad hotad av new public management.

För att förverkliga detta krävs en ändamålsenlig forskningsfinansiering och ett kollegialt styre. Det är vetenskapligt och pedagogiskt kompetent personal som ska fatta besluten som rör vetenskapen och utbildningen – inte administrativt inriktade chefer utan kompetens om kärnverksamhetens högst avancerade och specialiserade frågor.

Därför verkar SULF för den kollegiala ledningsprincipen, och är emot new public management och dess tro på att allmänna chefer ska kunna bedöma högst avancerade och specialiserade forsknings- och utbildningsfrågor. Det räcker inte ens att själv vara forskare för att kunna bedöma en annan forskares arbete. Man måste ha kompetens inom exakt samma vetenskapliga ämne.

New public management breder ut sig på våra lärosäten, och med den följer att tiden för akademisk personal alltmer läggs på att återrapportera resultat och annat för att tillfredsställa ledningens inre arbete. Med den följer också en tystnadens kultur – något som står helt i motsatsförhållande till det kritiska och ifrågasättande förhållningssättet som är grunden för vetenskaplig utveckling. Med tystnaden ökar också risken kvalitetsbrister i forskning eller rent forskningsfusk.