Sociala medier lockar alltfler

Alltfler lärosäten och rektorer har insett att de måste vara där studenterna befinner sig, nämligen på sociala medier. Men kan en lärare vara vän med sina studenter på Facebook och hur väljer man rätt tilltal och språk på nätet?

I DEN STADIGT växande och artrika rankingfloran återfi nns numera också mätningar av lärosätenas aktivitet på sociala medier.
Enligt en undersökning som analysföretaget Meltwater presenterade i maj och som bland annat redovisats i Svenska Dagbladet var Uppsala universitet mest omskrivet på bloggar och twitter.
Lunds universitet var näst mest omskrivet, på tredjeplats kom Karolinska Institutet, därefter Stockholms universitet, Chalmers, Linköpings universitet, KTH, Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm och SLU.
Andra rankinglistor mäter universitetens och högskolornas aktivitet på Facebook. Enligt en sammanställning som gjorts av John Wedderburn, projektledare vid Malmö högskolas kommunikationsavdelning, återfanns Malmö högskola på första plats, följd av Uppsala universitet och därefter Lunds universitet.

KLAS-HERMAN LUNDGREN, tidigare SFS-ordförande och student vid Uppsala universitet, numera projektledare och kommunikatör vid Vetenskap& Allmänhet är inte förvånad över att Uppsala återfinns högt upp på åtminstone två listor över sociala medier.
– Kommunikationsavdelningen har satsat på det och den nya rektorn, Eva Åkesson, är aktiv och fl itig i sociala medier, det var hon också som prorektor i Lund.
Han är övertygad om att rektorerna fungerar stilbildande i sammanhanget, genom att själva vara aktiva bloggare och twittrare. Några andra rektorer som, enligt Klas-Herman Lundgren, utmärker sig positivt är Kåre Bremer, flitigt bloggande rektor vid Stockholms universitet och Mittuniversitets rektor Anders Söderholm som bloggar och twittrar. Karin Röding är twittrande rektor vid Mälardalens högskola, liksom Jörgen Tholin, avgående rektor vid Högskolan på Gotland.
– Via sociala medier kan också en mindre högskola slå igenom i debatten. Universitet och högskolor eller enskilda forskare kan använda sociala medier för att berätta om forskningsresultat och ett lärosäte kan också snabbt besvara studenters frågor.
– Inte minst gäller det kontakt med och hjälp till internationella studenter som ska börja läsa i Sverige.
Klas-Herman Lundgren berättar vidare att studentkårerna också når ut lättare med information, med hjälp av Twitter och Facebook. Det gör det enklare att delta i debatten och omvärldsbevaka, också med små ekonomiska resurser.
Däremot tror han på viss försiktighet när det gäller relationen mellan studenter och deras lärare på sociala medier.
– Att studenter kan ställa frågor via twitter är en sak, men om man är lärare ska man nog inte vara vän med sina studenter på Facebook. Bland annat eftersom det kan skapa förutfattade meningar, som kan påverka hur man bedömer en tenta.

ULF DALNÄS, universitetslektor vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och initiativtagare till Facebookgruppen Högskoleläckan, säger att han har respekt för den som vill skilja på arbete och privatliv genom att inte vara aktiv i sociala medier.
– Samtidigt uppstår en klyfta mellan dem som inte är med och oss andra. Det märks på möten, där några redan känner varandra väl, från exempelvis Facebook. Själv tycker han att sociala medier borde användas betydligt mera, inför möten.
– Jag blir alltid lika irriterad om ett möte inleds med en timme för information, istället för att vi kunde ha fått den informationen i förväg, så att det fysiska mötet istället kan ägnas åt dialog.
För hans egen del är nätet en integrerad och självklar del av livet. Detta sedan slutet av 90talet då han ingick i vad som då omtalades som communites.
Bakgrunden till Högskoleläckan är att han efter några år med egen Facebooksida insåg behovet av att renodla diskussionen om högskolerelaterade frågor. Bland annat beroende på att det bland hans 1 100 FB-vänner fi nns de som är tämligen ointresserade av "högskoleskvaller". Dalnäs talar vidare om den inte alldeles enkla konsten att "hitta en skrivart som tilltalar alla".
– Skriver jag på engelska är det färre som läser och vissa som tycker att det är snobbigt.
Däremot ser han inga problem med tiden som ägnas åt sociala medier eller med att Facebookanvändning innebär att lärosätet och dess anställda gynnar ett kommersiellt företag.
– Jag tycker att ett telefonsamtal är mycket mer av tidstjuv.
– Och det där att Facebook är kommersiellt kan man ju jämföra med att vi ofta har öppna föreläsningar på bokhandlar eller tvingar våra studenter att använda Microsofts produkter.
För Ulf Dalnäs finns en demokratiaspekt i användningen av Facebook och framförallt twitter, genom att det används av studenter, lärare och inte minst politiker.
I sammanhanget kallar han Kåre Bremers blogg för "megafon" och "envägskommunikation", genom att eventuella kommentarer förhandsmodereras med fördröjd publicering. Men det är samtidigt menat som beröm, Ulf Dalnäs ser Kåre Bremers blogg som utmärkt, bland dem som väljer "envägskommunikation".
Och om bloggar som fenomen liksom Facebookanvändning kan sägas ha hamnat i skuggan av twitter tror Ulf Dalnäs att också twitter snart, "inom fyra år", kommer att vara överspelat och att det då finns helt andra plattformar under begreppet sociala medier.

MEN ÄN SÅ LÄNGE har twitter stort genomslag som social kommunikationsform, en av sektorns många twittrare är SULF:s förbundsdirektör Git ClaessonPipping.
– Det finns stora fördelar med twitter framför bloggar, eftersom det ger större möjligheter till diskussion, diskussioner som snabbt når nya målgrupper och fler än aldrig så många paneler i Almedalen.
Samtidigt understryker hon att twitter kräver "ett gott och sekundsnabbt omdöme".
– Begränsningen till 140 tecken gör att det är lätt att bli missförstådd om det man skriver inte är väldigt genomtänkt.
I stort ser Git ClaessonPipping användningen av sociala medier som positivt för sektorn, hon följer flera bloggare och twittrare och framhåller särskilt förutnämnda Högskoleläckan.
– Merparten som deltar där är inte vad man kan kalla makthavare, vilket ger ett helt annat perspektiv.
– Man kan säga att Högskoleläckan lyft debatt och diskussion från fakultetetskansliernas fikarum ut i en större offentlighet.
– Jag tycker definitivt att medverkan i sådana diskussioner borde räknas som kompetensutveckling.

MARIELOUISE SAMUELSSON