Översättarseminarium lovordas - men dess framtid är oviss

En alltför dyr grundutbildning som södertörns högskola inte längre har råd med. Eller en unik konstnärlig utbildning som högskolan borde prioritera som exempel på profilering och samverkan med det omgivande samhället.

FRÅGAN OM HUR Litterära översättarseminariet vid Södertörns högskola ska definieras är grunden för kring de också utanför högskolan uppmärksammade planerna på förändring av förutsättningarna för översättarseminariet.
Debatten har i stor utsträckning förts på dagstidningarnas kultursidor, protestskrivelser har publicerats, undertecknade inte bara av lärosätesrepresentanter utan av företrädare för Svenska Akademien, förläggare, författare och självfallet, översättare.
Enigheten framstår som stor, också från högskoleledningen, kring att Litterära översättarseminariet både är viktigt och håller hög kvalitet, samtidigt är utbildningens fortlevnad osäker.
När Dagens Nyheter skrev att "den nedläggningshotade översättarutbildningen på Södertörns högskola räddas" kunde man samma dag på Södertörns högskolas intranät läsa att något beslut "inte fattats gällande litterära översättarseminariets framtid".
Motsägelserna kan sägas spegla den ovisshet som råder kring Litterära översättarseminariet som bedrivits på Södertörns högskola sedan 1998. Med sin skönlitterära prägel är översättarseminariet unikt i det svenska högskolelandskapet och har under åren utbildat mer än 200 översättare.
Översättarseminariet har hela tiden fått anslag från Östersjöstiftelsen, som finansierar en stor del av högskolans forskning.
Ett argument "mot" Litterära översättarseminariet har varit att verksamheten inte alls skulle handla om forskning, men det har inte påverkat Östersjöstiftelsens bedömning under åren.
– Vi ser seminariet som unikt och viktigt, för det område som vi stödjer, säger Marianne Yagoubi, forskningsdirektör vid Östersjöstiftelsen.
Seminariets inriktning på språk och kulturmöten i Östersjöregionen överensstämmer väl med Östersjöstiftelsens policy. Att kurser i att översätta från franska, turkiska, tjeckiska och arabiska har tillkommit har också fått godkänt av stiftelsen.

FINANSIERINGSPROBLEMEN uppstod då Östersjöstiftelsens kapital krympte rejält genom förluster på börsen, i samband med den senaste finanskrisen.
Samtidigt äskade Södertörns högskola, inför 2012, 20 miljoner extra, utöver de gängse sammanlagt 175 miljonerna som stiftelsen betalar till högskolan, varav 1,7 miljoner inklusive overheadkostnader går till Litterära översättarseminariet.
Att Östersjöstiftelsen sade nej till extraanslaget på 20 miljoner för hela högskolan anses ha stor betydelse för Litterära översättarseminariets framtid. Men samtidigt är stiftelsen en av de instanser som finns med när "räddningsaktioner" diskuteras.
Litterära översättarseminariets framtid blev exempelvis en fråga när Södertörns högskolas styrelse hade sitt senaste sammanträde. Styrelsen markerade som sig bör att man inte lägger sig i högskolans prioriteringar i detalj, samtidigt tog man till protokollet att översättarseminariet är en viktig profilfråga för högskolan, samt gav styrelsens ordförande Ilia Batljan i uppdrag att tillsammans med högskoleledningen ta kontakt med Östersjöstiftelsen för att undersöka en möjlig lösning.
En annan möjlighet är extern finansiering, vilket inneburit att högskoleledningen bjudit in till "dialogmöte" med representanter för de förlag och förläggare som protesterat mot det som kallas nedläggningshot. I inbjudan skriver man att "syftet med mötet är att se om vi gemensamt kan finna alternativa utbildningslösningar i samverkan".
– Södertörns högskola klarar inte ensam av att finansiera en så påkostad utbildning, säger prorektor Rebecka Lettevall, högskoleledningens talesperson i ärendet.
– Det här är ju en utbildning med hög kvalitet som haft stor betydelse för det svenska kulturlandskapet, vi är många som inser det väsentliga i att bidra till "småspråkens" överlevnadbara består av anglosaxiska språk och kulturer.
Hon vill också betona att det finns ett utbildningspolitiskt perspektiv.
– Det handlar om otillräckliga medel till humaniora och samhällsvetenskap. Vi har även stoppat intagningen till andra utbildningar i höst, som också de har hög kvalitet.
Och på högskolans hemsida skriver ledningen, med anledning av uppmärksamheten kring Litterära översättarseminariet:
"Landets lärosäten har under två år fått tillfälliga medel till ett utökat antal utbildningsplatser, dessa är indragna från och med i år. Det innebär att Södertörns högskola, liksom övriga lärosäten, till hösten erbjuder färre utbildningsplatser. Vilka utbildningar som då ska bedrivas är en prioriteringsfråga."
Högskolan meddelar också att Institutionen för genus, kultur och historia "valt att ställa in deltidskursen i översättning från franska, tyska och arabiska denna höst. Heltidskursen i översättning till polska kommer att hållas".

NÄR LITTERÄRA översättarseminariet inrättades hade Södertörns högskola få utbildningar på avancerad nivå och översättarutbildningen kom att klassas som grundutbildning, vilket blir ett problem relaterat till finansiering, då medel till forskning och forskarutbildning prioriteras.
Samtidigt har protesterna handlat om att det är fel att betrakta översättarseminariet som en reguljär grundutbildning.
Ett skäl till att verksamheten, som det formuleras på högskolans intranät, är "en relativt kostsam kurs", är att den är lärarintensiv. Detta i blygsam skala, den sammanlagda lärarantalet utgör en och en halv heltidstjänst, eftersom fyra av fem handledare är anställda på 25 procent.

AIMÉE DELBLANC, projektledare och ämnesansvarig vid Litterära översättarseminariet, menar att det vore rimligt att jämföra seminariet med konstnärliga utbildningar, som Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet eller musikutbildningar, där lärartäthet är en självklar del av förutsättningarna.
– Jag hoppas att seminariet får fortsätta sin verksamhet. Vi är förstås tacksamma för allt stöd vi fått, det visar att vårt arbete uppskattas, liksom att vi har säkrat en stor del av översättartillväxten i många mindre språk och språk som ligger utanför det anglosaxiska språkområdet.
Hon påpekar att det finns innestående medel att fullfölja både heltidskurserna och deltidskurserna till och med slutet av 2012 och ser det som missvisande när kurserna i översättning från franska, tyska och arabiska "buntas ihop" och omtalas som en deltidskurs.
– Att stoppa intagningarna är ett rejält slag mot det konkreta arbetet.
– Eftersom kurserna är upplagda på två år blir det då inte möjligt att fylla på grupperna till den gängse storleken om fem–sex studenter i varje språkgrupp.
– En positiv sida av vår modell är att vi låter grundoch fortsättningskurserna gå omlott, vilket innebär ett slags avancerad peerreviewing, säger Aimée Delblanc.
– Jag har självfallet utgått ifrån att ledningen skulle vara intresserad av att se det unika i vår utbildning som en möjlighet att profilera högskolan.
– Men när vi istället omtalas som en alltför dyr grundutbildning är det svårt att se optimistiskt på framtiden. Den lösning på sikt som vi fortfarande hoppas på vore att vi blir klassade som praktiskestetisk utbildning.


MARIELOUISE SAMUELSSON