Fyra lärare som fått pedagogiska pris sätter studenten i centrum

De har alla fått pedagogiska priser. Trots olika ämnen, olika lång erfarenhet och olika lärosäten, är det gemensamt för de fyra lärarna att de sätter studenten i centrum.

DOCENT PETER REDBO TORSTENSSON fick SLU:s pedagogiska pris 2011.
Han började forskarutbildningen vid Stockholms universitet 1980, disputerade 1986, blev docent vid Uppsala universitet och är sedan 1996 lektor i ekologi vid SLU. Han började undervisa redan under doktorandtiden.
– Jag har alltid varit förundrad över att vi som undervisar på den högsta utbildningsnivån har den sämsta utbildningen i pedagogik. Och när jag började undervisa fanns det ingen diskussion om att vi skulle gå pedagogiska kurser. Jag känner att jag saknar den pedagogiska grunden, säger han.
Icke desto mindre har han fått pris för sin undervisning. Kanske har det med attityden att göra, han anser att man ska sätta studenten i centrum.
– Känslan är att vi ska ge något till studenterna. De satsar mycket, de tar lån och kommer ut med en stor skuld. Man är förpliktigad att försöka ge dem någon ting. Det är det som präglar det jag gör; att försöka göra kurser som ger någonting.
Han påpekar att detta ju inte är någon pedagogik.
– Men det är en attityd som jag tror studenterna trivs med och som ger ett bra inlärningsklimat.
Studenterna ska få ett varmt mottagande och de ska betraktas som mycket viktiga personer.
– Jag lyssnar på dem. Jag brukar säga till studenterna att jag står som vetenskaplig garant för innehållet i kurserna, men hur inlärningen ska gå till får de vara med och forma. Tycker de att något ska göras på ett annat sätt är jag öppen för deras synpunkter.
Det kan exempelvis vara tempot och även innehållet på lektionerna som Peter Redbo Torstensson anpassar efter studenterna.
– Jag tycker det är härligt med studenterna idag att de inte är så auktoritetsbundna längre. De är inte rädda för att säga till. Man får veta om man gör fel, det tycker jag är friskt.
Han tycker det är roligt att undervisa.
– Det är kul, studenterna är jätteroliga att möta, det är samling individer med många tankar, funderingar och planer, det är jättespännande.

KOLLEGORNA PÅ HÖGSKOLAN i Kristianstad har utsett Lena Wierup till årets (2011) pedagog.
Hon är sjuksköterska från början och har undervisat på högskolan sedan 1979.
”För en outtömlig entusiasm” står det i motiveringen till priset och Lena Wierup ser det som en utmaning att hitta nya pedagogiska grepp.
– Jag är nyfiken! Jag tänker ofta att det här kan man göra på ett annat sätt. Till exempel har vi ännu bara utnyttjat en bråkdel av alla möjligheter med distans utbildning.
Hon tycker att det är viktigt att hela tiden lyssna på studenterna.
– Jag försöker vara öppen, lyhörd och jag lyssnar på studenterna. Vad behöver de veta, vad vill de veta? Jag försöker sätta mig in i hur de tänker. Det är viktigt att möta studenterna på deras nivå.
Lena Wierup undervisar inte bara unga studenter, utan även yrkesverksamma sjuksköterskor och undersköterskor som vidareutbildar sig.
– Det är andra utmaningar att under visa dem, säger hon.
Att tala samma språk som studenterna är viktigt.
– När de kommer till högskolan så möts studenterna av ett akademiskt språk de inte är vana vid. Då gäller det att successivt föra in dem i terminologin så att vi så småningom talar samma språk.
Lena Wierup vill att studenterna ska finna nöje i studierna.
– Jag blev så glad när en student sade till mig ”jag njuter av utmaningen när jag gör uppgifterna”.
Man måste behandla studenterna med respekt och visa att man ser dem.
– Det har en väldig betydelse att man bekräftar varje student.
Lena Wierup undervisar numera mycket vid distansutbildningar och också där är det viktigt att se varje student, även om man inte är i samma rum.
Hon berättar att också vid distansundervisning går det att komma nära studenterna.
– Man lär känna distansstudenterna väl genom att de skriver mycket. Men det är en fördel om man också kan träffa dem i mindre grupper i emellan åt.

CAJSA SJÖBERG SOM är lektor i latin vid Lunds universitet har fått studenternas pris år 2011 för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen.
Det påpekas särskilt i motiveringen att hon undviker att använda PowerPoint och liknande hjälpmedel.
– Det är inte för att jag har någonting principiellt emot tekniska hjälpmedel i undervisningen. Men det är ett uttryck för att jag vill vara närvarande i kommunikationen med studenterna. Jag planerar mina föreläsningar ganska noga, så huvudstrukturen har jag klar, men mycket växer också fram i dialogen med studenterna. Och den blir enklare utan tekniska hjälpmedel, säger Cajsa Sjöberg.
Hon har vissa pedagogiska principer.
– Trygghet, aktivitet och kommunikation är viktigt för mig. Det är grundläggande att studenterna känner sig sedda och att det har betydelse om de kommer till lektionerna och att de är aktiva.
Hon skapar en atmosfär som gör att studenterna känner sig trygga och orädda för att visa sina brister och hon vill att de ska sätta ord på hur de tänker när de ska lära sig någonting.
– Om studenterna verbaliserar sin inlärningsprocess så hjälper de sig själva och mig. Studenterna lär sig lättare om de är aktiva i sin inlärningsprocess.
Lusten är också viktig.
– Jag tror det är jätteviktigt att studenterna tycker det är roligt; glädjen att förstå hur det hänger ihop, varför det heter som det gör.
Centralt för Cajsa Sjöberg är hennes kärlek till ämnet.
– Jag tyckte själv att latinet var så roligt att lära mig. Jag känner en genuin glädje över att få vara med i processen när andra upplever den.
Hon har funderat på varför undervisningen fungerar för henne.
– Jag tror det handlar om att hamna på rätt plats. Att jag får syssla med mitt älsklingsämne som jag disputerat i, och med pedagogik som jag är jätteintresserad av och får ha med människor att göra. Jag går alltid till undervisningen med lätta steg. Jag trivs i klassrummet och jag trivs i kommunikationen med studenterna. Jag känner mig glad och stimulerad och det kanske studenterna känner.

NIKLAS ERICSSON ÄR sedan 2003 adjunkt i tillämpad matematik vid Hög skolan Väst. 2010 fick han studentkårens pedagogiska pris (priset delas ut vartannat år).
Han läste till civilingenjör i teknisk fysik vid Chalmers i Göteborg och fortsatte med forskarutbildning vid Göteborgs universitet och har en licentiatexamen i tillämpad matematik. Forskarstudierna fortsätter och Niklas Ericsson räknar med att disputera om något år.
– Det finns ju inte bara ett sätt att undervisa på. Precis som alla studenter lär sig på olika sätt har lärare olika sätt att undervisa, säger han.
Därför vill han inte ge konkreta tips om hur man undervisar utan mer allmänna tankar.
1. Som lärare är det viktigt att ha ett engagemang och en attityd mot studenterna och undervisningen, det är viktigare än de specifika metoderna.
– Jag tror det handlar mycket om lärarnas inställning till studenterna, att man anser att studenterna är viktiga, att man tycker om och respekterar dem.
En lärare bör också uppmuntra till kontakt med studenterna.
– En god kontakt mellan studenter och lärare kan ge trygghet i undervisningssituationen och stimulera studenterna i sina studier.
2. En lärare bör också visa engagemang i och tycka om sitt ämne. Det kan smitta av sig på studenterna.
3. Det är viktigt att förbereda sig väl. Att tänka igenom vad man vill få gjort och vara tydlig med det. Det gäller både den enskilda lektionen, som en föreläsning, och kursen som helhet.
Goda förberedelser och struktur är en trygghet både för lärare och för studenter.
– Om studenten känner sig trygg ökar möjligheterna att ta till sig undervisningen. Det blir extra viktigt om någon student går in i undervisningen med dåligt självförtroende.
4. Få studenterna att samarbeta.
– Jag tror också det är viktigt att främja samarbete och idéutbyte mellan studenterna, det kan öka engagemanget och utvecklar lärandet. Uppmuntra att de bildar studiegrupper och jobbar tillsammans, så inte studierna blir ett eget race för varje student.

TEXT: PER-OLOF ELIASSON