Väggen av skryt påverkar

Doktoranden Leif Denti och några av hans kollegor var nyfikna på hur Facebook påverkar oss. Så de startade ett forskningsprojekt på fritiden, naturligtvis med en enkät via Facebook.

 PÅ SKYPE BERÄTTAR Leif Denti från staden Norman i Oklahoma i USA att han är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och forskar om ledarskap, kreativitet och innovation.
Nu under höstterminen är han gästforskare vid University of Oklahoma i en forskargrupp som leds av professor Michael Mumford, en av världens ledande forskare inom ledarskap.
Facebookforskningen är ett oavlönat sidoprojekt där Leif Denti är projektledare och sex av hans kollegor deltar.
– Jag och mina kollegor gör undersökningen av ren nyfikenhet och för att vi vet hur man gör denna typ av forskning, säger han.
I våras började de med att skapa ett så kallat evenemang på Facebook och bjöd in människor de kände, dessa bjöd i sin tur in flera människor. Det blev som en snöbollseffekt och meddelandet om evenemanget spreds vidare i Twitter och på bloggar. Länken till själva enkäten skickades därefter ut i början på sommaren och antalet deltagare hamnade till slut på 1 000 personer.
– Den största bristen i undersökningen är att det är ett "bekvämlighetsurval" och inte ett slumpmässigt urval, kommenterar Leif Denti.
Den grundläggande frågeställningen som forskarna ställt är hur vi påverkas av Facebook och hur vi beter oss på sajten.
– Vi psykologer gillar att undersöka hur människor beter sig och den här sajten har ju börjat ta över människors vardag, säger han.

FACEBOOK HAR ETT enormt genomslag. Av de över 4 miljoner svenskar som är medlemmar i Facebook loggar 3 miljoner in på sajten varje dag. Totalt ska Facebook ha över 800 miljoner användare och har blivit en allt större del av internet.
– Till exempel har vi samlat in data på hur stor del av varje timme online man tillbringar på Facebook. Alla som svarat tillbringar minst tio minuter av varje timme de är online på Facebook. De flesta tillbringade 30 minuter och det fanns de som tillbringade upp till 50 minuter av varje timme online på Facebook.
Den användning som trängs ut kan delvis vara traditionell nyhetsförmedling, tidningar, TV, radio på nätet. Leif Denti tror att många har gått över från att följa vanliga nyheter i massmedia till att läsa om nytt från sina kontakter, "vänner", på Facebook i stället.
– När man tar sitt morgonkaffe öppnar vissa Facebook istället för morgontidningen.
Han påpekar att även om vissa användare lägger mer tid på vad som händer i sina vänners världar än på traditionella massmedia kan en nyhet som någon vän tar upp på Facebook och länkar till sprida sig som en löpeld.

INTERNET SOM ETT hot mot den personliga integriteten diskuteras ofta, nyligen bland annat i Per Ströms skrift Storebror på Facebook. Men det verkar inte påverka nätanvändarna märkbart. Människor är ofta mycket personliga på internet och lämnar ut händelser och känslor som de aldrig skulle göra ansikte mot ansikte ens med en god vän.
Leif Denti tror att detta något märkliga beteende beror på en kombination av två saker.
Det ena är distansering, att man sitter ensam med sin dator och att nätet finns på avstånd.
– Vi har i tidigare forskning sett att distans gör att man blir mindre benägen att bry sig om konsekvenserna av det man gör. Till exempel när någon lugnt kan sitta i USA och via obemannade flygplan bomba i Afghanistan. Det andra är att människor har en naivitet om nätets genomslagkraft. Man har inte insett vad Leif Denti kallar hävstångseffekten av det man skriver på Facebook, trots att det kan få en mycket stor spridning och ligga kvar på nätet under oöverskådlig framtid.
– Jag har sett saker som mina vänner lagt ut om sig själva som de inte skulle stå och säga inför sin klass med 50 studenter på universitetet. Men på Facebook är det inte 50 utan kanske 500 som läser.
Dessutom har Facebook förgreningar till allt fler delar av nätet. Numera kan man exempelvis logga in på många andra webbplatser med sitt Facebookkonto. Läser man villkoren när man tillåter inloggningen står det att den andra webbplatsen får tillgång till alla personliga uppgifter, bilder och så vidare på Facebook.
– När varje sajt får möjlighet till detta så flödar ju din personliga information ut. Det blir en hävstång för informationen som jag inte tror vi förstår hur stor den är och inte förstår konsekvenserna av. Effekten är exponentiell, och jag tror inte den mänskliga hjärnan är byggd för att förstå exponentiella samband.
Leif Denti vill ge en varning.
– Man ska vara försiktig med sina statusuppdateringar. En tumregel är att fråga sig om det är något jag skulle ställa mig framför mina tio kolleger eller min universitetsklass och säga. Är det inte det ska man nog låta bli att skriva det, säger han och skrattar.

EN ANNAN AV forskningsfrågorna som Leif Denti och hans kollegor ställer är hur det påverkar oss att alla visar upp en idealbild av sig själv på Facebook. På Facebook finns stora möjligheter att förställa sig och bara visa upp extraordinära händelser i sitt liv och inte den vanliga vardagen. Alla verkar ha så roliga fester, så underbara semestrar och är så framgångsrika på sitt otroligt stimulerande jobb.
– Människor jämför sig hela tiden med andra. Och när man då jämför sitt eget gråa liv med hur bra alla andra verkar ha det tror jag att man påverkas negativt. När man blir utsatt för den här massiva väggen av skryt sjunker självkänslan.
Alla vet naturligtvis om att alla överdriver sin lycka och sin framgång, men även om man genomskådar illusionen tror Leif Denti ändå att den har en effekt.
– När man blir konstant attackerad av den här väggen av skryt tror jag inte man kan hålla den stången utan man påverkas.
Leif Denti och hans kollegor har samlat in uppgifter på hur deltagarna i enkäten använder Facebook, som exempelvis för att hålla kontakten med gamla kompisar, föra ut information om sig själv, verka rolig och intelligent genom att skriva smarta statusuppdateringar, eller spana på andra.
Hur man använder Facebook kan sättas i samband med personlighetsdrag, ålder, kön, utbildning och yrke. Och med så kallad klusteranalys kan man koppla ihop en rad variabler och se hur de grupperar sig.
– Då kanske vi kan få fram ett antal olika arketyper av Facebookanvändare. Som till exempel kvinna, 18 år, 700 vänner, extrovert, som använder Facebook för att spana efter nya bekantskaper. Eller man, 53 år, 40 vänner, introvert, som använder Facebook för att hålla kontakt med gamla vänner.

I JANUARI PLANERAR Leif Denti och hans kollegor komma med en rapport om under sökningen.
I fråga om Facebooks framtid tycker Leif Denti att osvuret är bäst.
– I den här världen kan man inte förut spå någonting. För drygt tio år sedan var Google ingenting, man använde Alta Vista för sökningar på nätet. Men en sak vet jag, vi kommer alltid att ha ett behov av att vara sociala – om det sker via Facebook, eller Google Plus eller någon annan tjänst har jag ingen aning om, säger han.

PER-OLOF ELIASSON 

(4 sista i personnr)

Ledare

Utbildning och forskning - två sidor av samma mynt

Vid SULF:s Universitetslärarstämma diskuterades kravet att all högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund och att det ska finnas ett nära samband mellan högskolan två huvuduppgifter: