Nordiskt stöd till rysk högskola för anpassning till Bolognamodell

Ett projekt vid högskolan i Pskov i Västryssland har funnit en framgångsrik modell för att modernisera Rysslands högre utbildning och harmoniera den med Västeuropas.

 SYFTET MED PROJEKTET EuroFaculty Pskov är att modernisera ekonomiutbildningen vid Pskov State Polytechnic Institute, ett lokalt lärosäte med 7 000 studenter i staden Pskov i västra Ryssland, nära gränsen till Estland och Lettland.

Denna ryska högskola – med hälften av budgeten avsatt för forskning och hälften för utbildning – ska utvecklas och anpassas till Bologna genom fasta kontakter med lärare från fem nordiska universitet, bland dem Handelshögskolan i Stockholms filial i Sankt Petersburg. Det finskspråkiga universitetet i Åbo – och dess handelshögskola – är styrande universitet.
Projektet som löper åren 2009–2011 är finansierat av Östersjöländernas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS) med i huvudsak pengar från de nordiska ländernas regeringar.
När de ryska lärarna besöker sina kollegor vid de nordiska universiteten får de lära sig, och även prova, hur undervisningen går till i Västeuropa.
– Att ha fasta samarbetspartners fungerar bra, man lär sig lita på varandra. Projektet är av intresse för alla utbildningsadministratörer. Det har gett viktiga lärdomar och är en hel utvecklingsmodell. För modellen spelar ämnet ingen roll, det kunde lika gärna vara juridik eller något annat ämne, säger Lars Ekholm som utvärderat projektet.
Han menar att det jättelika ryska utbildningssystemet är ett sällsynt svårskött pastorat och också alltför konservativt. Man har en femårig grundutbildning. Studenterna börjar ett år tidigare än i Sverige, vid 17 års ålder. I den traditionella ryska akademiska utbildningen står läraren i katedern och undervisar, hela tiden. Läraren får betalt efter antalet timmar i katedern.
Att exempelvis införa grupparbeten och att studenterna till och med samarbetar utan lärare är en revolution.
– Det är mycket spännande och lärorikt att se hur en ny metod att undervisa tar sig in i det traditionella ryska systemet, säger Lars Ekholm.

DEN RYSKA REGERINGEN har i år beslutat att alla lärosäten ska gå över till Bolognamodellen med 4­årig grundnivå och 2­årig avancerad nivå.
Men det är bara den ena delen av Bologna, påpekar Lars Ekholm. Den inre kärnan av Bologna är att gå från kunskap till förståelse, kvalitetssäkra utbildningarna och sätta studenten i centrum, gå från ”teaching” till ”learning”.
– Det är hoppingivande att de duktiga yngre lärarna vid Pskov State Polytechnic Institute förstått essensen av  Bologna, säger Lars Ekholm. Han illustrerar det med ett citat från en rysk lärare som han valt som titel på rapporten: ”Not only knowing but also understanding” – inte bara kunskap utan också förståelse.
Men många äldre ryska universitetslärare är skeptiska till Bologna och anser att det traditionella systemet inte behöver ändras.
– Ryssland har ett bra utbildningssystem, men det är gammaldags och behöver moderniseras och anpassas till resten av Europa. Ryssland kan inte köra sitt eget lopp, säger Lars Ekholm.
Han påpekar att i Ryssland är det stora skillnader mellan å ena sidan Moskva och Sankt Petersburg, å andra sidan allting utanför dessa storstäder. Ett litet regionalt lärosäte som det i Pskov har att kämpa med helt andra svårigheter än lärosäten i Västeuropa.
Byggnaderna ser ut att snart rasa ihop och modern datorutrustning inom ekonomiområdet har saknats. Därför har projektet bekostat datorutrustning vid lärosätet.
I ett klassiskt universitetsbibliotek med kortlådor har man inrett ett helt nytt datarum med uppkoppling till de ekonomiska högskolornas internationella nätverk.
Det gör att universitetslärarna och studenterna i Pskov får tillgång till all internationell vetenskaplig litteratur.
Lars Ekholm menar att många av de unga lärarna vid Pskov State Polytechnic Institute är öppna för förändring men det finns en grundläggande svårighet; många ryska universitetslärare har mycket dåliga kunskaper i engelska.
– Det behövs att man satsar hårdare på engelskkunskaper i projektet. Engelskan är ett absolut villkor, lärarna måste ha en hygglig nivå på engelskan om de ska träffa västeuropeiska kollegor.

LARS EKHOLM PÅPEKAR att man i ett sådant här projekt måste jobba på flera plan.
Det ryska utbildningssys­temet är mycket centralstyrt, där Moskva bestämmer inriktningen ända ner till enskilda kursplaner. Men om man ska arbeta efter Bolognamodellen förutsätter det stor frihet för lärosätena. Då uppstår det automatiskt en konflikt.
– Men med lite god vilja går det att hitta smygvägar och kryphål som gör att man kan ta sig runt styrdokumenten, säger han.
Mycket är på gång i det ryska utbildningssystemet. Man håller på att slå ihop lärosäten för att få livskraftiga enheter. Exempelvis ska Pskov State Polytechnic Institute slås samman med lärarhögskolan i Pskov och några mindre yrkeshögskolor till ett brett universitet med 12 000 studenter.
Att just Lars Ekholm fick uppdraget att utvärdera projektet är inte så underligt med tanke på hans bakgrund.
Han är disputerad historiker men har inte arbetat som akademisk lärare, istället har han varit utbildningsadministratör, bland annat universitetsdirektör vid Karolinska institutet och generalsekreterare för SUHF.
Som pensionär har Lars Ekholm på uppdrag av EUA, de europeiska universitetens samarbetsorganisation i Bryssel utvärderat Bolognaprocessen vid ett stort antal universitet i Europa. Han har även utvärderat ryska lärosäten. Dessutom läser han och talar ryska, det senare dock lite ringrostigt säger han själv.
I utvärderingen av det här projektet tog han hjälp av en yngre kollega från Finland, Jonna Korhonen. Deras metod för att hämta information var intervjuer på plats. De har talat med över 60 personer.
– Att prata med folk ger en bättre bild än att bara studera skrivelser. När man pratar med folk och får deras förtroende får man reda på något. Syftet med utvärderingen i rapporten är att ge underlag för de styrande i Östersjöländernas råd om det lönar sig att satsa pengar i projektet under en ny treårsperiod.
– Projektet är en späd planta som jag tycker är värd fortsatt satsning. Och jag hoppas och tror att de flesta regeringarna är beredda att ge pengar för en ny treårsperiod, säger Lars Ekholm.
Rapporten finns på: http://www.cbss.org/Educatiov

 

PEROLOF ELIASSON

 

 

Bologna 1999
Vid ett ministermöte i Bologna i Italien undertecknade företrädare för 29 länder, bland annat Sverige, en deklaration om det europeiska samarbetet inom högre utbildning. Målet var att länderna till år 2010 skulle ha skapat det gemensamma utbildningsområdet, The Euro pean Higher Education Area (EHEA). EHEA lanserades vid ministermötet i BudapestWien i mars 2010.
Bolognadeklarationens övergripande tre mål är att främja rörlighet (mobility), anställningsbarhet (employability) och Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent (comparativeness/attractiveness).

Sex operativa mål finns i Bolognadeklarationen:
1. Tydlighet och internationelll jämförbarhet i examensstrukturen, bland annat införa Diploma Supplement, en bilaga till examensbeviset.
2. Examensstrukturens indelning i två nivåer, den första ska avslutas med en examen efter tre års studier.1
3. Införande av ett poängsystem, som  European Credit Transfer System (ECTS).
4. Undanröja hinder för fri rörlighet för  studenter, lärare, forskare och administrativ personal.
5. Ökat europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i syfte att utveckla jämförbara kriterier och metoder.
6. Utveckla den ”europeiska dimensionen”, särskilt i utvecklingen av kursinnehåll och samarbetet mellan universitet och högskolor.

Även om 2010 har passerats fortsätter arbetet med att implementera Bolognaprocessens mål. Arbetet följs upp och preciseras vid ministermöten som äger rum vartannat år. Nästa ministermöte äger rum i Bukarest i Rumänien i april 2012. Idag är 47 länder anslutna till Bologna processen.

1 Sedermera har en tredje nivå införts för  forskarutbildningen

KÄLLA: THE OFFICIAL BOLOGNA PROCESS WEBSITE