Framtidens lärare är guide till kunskap på nätet

– Vi står inför ett stort skifte. Universitetsläraren kommer inte längre att vara allvetande och producera sitt material själv. Läraren kommer istället att vara en guide till kunskap på nätet. Det hävdar Alastair Creelman, samverkansavdelningen vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

I FRAMTIDEN SKA universitetslärare frivilligt kunna dela ut undervisningsmaterial över internet samt i sin undervisning använda inspelade föreläsningar, powerpoints och instruktionsvideor som redan finns.
– Det kan förändra lärarrollen från att vara en producent av material till att bli en vägledare för studenterna, säger Alastair Creelman, samordnare för distans utbildning vid Linnéuni versitetet och ansvarig för OER­projektet vid Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU). OER står för Open Educational Resources, på svenska öppna digitala lärresurser.
Han menar att Sverige ligger efter i utvecklingen.
– Många stora internationella universitet lägger ut sitt material gratis på nätet, som de stora amerikanska universiteten till exempel  Massachusetts  Institute of Technology (MIT),  Stanford och Yale. I Sverige är det bara  Högskolan Dalarna.
Målet är att det är bra marknadsföring, stärker varumärket och ökar rekryteringen.
– Open University i Storbritannien fick 13 000 nya studenter som en följd av att det lade ut sitt undervisningsmaterial öppet på nätet.
För den enskilde läraren är ett incita­ment att hans eller hennes namn sprids när många använder materialet.
– Universitet som MIT ser det så här: Vårt material är inte så värdefullt, vi bjuder på det. Men vill ni hitta den röda tråden, få sammanhanget, behöver du våra lärare. Det är det vi ska ha lärare till.
För att det ska vara möjligt att fritt använda material utan att göra intrång i upphovsrätten används olika slag av Creative Commons­licenser.
– Creative Commons fungerar så att jag ger dig rätt att använda mitt material bara du ger mig credit för det. Det finns olika grader av Creative Commons­rättigheter, det kan vara rätt att kopiera och använda materialet eller använda det och ändra i det och rätt att baka in det i egna arbeten, bara du alltid anger källan.

ALASTAIR CREELMAN ANSER att det är ett problem att det är svårt att hitta svenskt material.
– På engelska finns mängder med material på nätet. Men undervisnings­material på svenska ligger på hårddiskar hos enskilda lärare. Och det finns ingen enkel väg att söka efter det.
En anledning är att det i Sverige inte finns någon central myndighet som har ansvar för sådana frågor. Det tidigare Nätuniversitetet gick upp i Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) som lades ned av regeringen.
– I brist på nationell policy och efter­som lärosätena inte har tagit ställning i frågan finns bara små öar av informa­tion, vilka snabbt slår i taket. I länder som Storbritannien, Nederländerna och Norge satsas det däremot stora resurser, fortsätter han.
– Ett litet försök att råda bot för detta är ITHU:s OER­projekt. Just nu deltar lärosätena Linné, BTH, Lund, Jön­köping, Karlstad, KTH, Gävle, Umeå och Mittuniversitetet. Kungliga biblioteket finansierar med 300 000 kronor. Under det närmaste året anordnas ett antal seminarier.
– Med OER-seminarierna vill vi väcka intresse och skapa nätverk. Vi vill visa vilka resurser som finns och ge goda exempel av lokala lärare. Vi vill visa att det inte är krångligt och uppmuntra lärare att börja dela med sig.
Däremot tar man inte upp diskussionen om upphovsrätt och lärarundantaget.
– Vi vill peka på möjligheterna och undvika diskussion om juridik som lätt tar upp all tid. Men vi stödjer upphovsrätten och anser att lärarundantaget tillsammans med Creative Commons ger läraren rätt att bestämma hur hans eller hennes material ska få användas, säger Alastair Creelman.

HAN HÄVDAR ATT öppna lärarresurser har stora fördelar och kan frigöra resurser till dialoger. Men oroliga studenter har befarat att om allt material ligger på nätet kommer de aldrig att få träffa en lärare.
– I själva verket blir det tvärtom. Säg till studenterna att inför lektionen kan ni lyssna på den här föreläsningen av en de bästa i världen på området så diskuterar vi det på lektionen. Låt envägskommunikationen, som storföreläsningar, finnas på nätet och lägg all tid i klassrummet på dialog, diskussion och anpassning. Vi har ju tillgång till en hel världs resurser på nätet! utbrister han.
Ett sådant arbetssätt kommer att förändra lärarens roll, en del i den kommer att bli att kunna hitta och urskilja vad som är verkligt bra i resurserna på nätet.
– För att kunna utnyttja öppna lärarresurser behöver undervisningen organiseras om till ett lagarbete, med läraren som har ämneskompetens och pedagogisk kompetens, bibliotekarier med kunskap om digitala resurser och it-pedagoger med kunskaper hur man använder it-verktygen.
Alastair Creelman menar att lärosätenas ledningar måste ta tag i frågan om öppna digitala lärresurser.
– OER är en central fråga för MIT, det borde vara det också vara för svenska universitet. Sluta att se digitala lärresurser som en teknikfråga, det är en pedagogisk och strategisk fråga.
Alastair Creelman trycker på att lärosätena bör upprätta tydliga, gärna nationella, avtal som reglerar ansvar och rättigheter för digitala lärresurser.
– Det är ju i allra högsta grad en ledningsfråga men den kräver förankring och diskussioner med lärarna och facken. Vi bör titta på hur andra länder har löst detta, det behövs ingen långbänk kring frågan.

KARIN WENNSTRÖM, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Hög-skolan i Jönköping, deltar också i OER-projektet.
– Traditionellt har vi universitetslärare tyckt att vårt material är vårt och att det är det som är undervisningen. Men med OER försöker man komma ifrån det och till att lärobjekt, som inspelningar av före läsningar, är något som kan spridas på samma sätt som en bok. Det som vi ska saluföra från högskolan är inte produkten, undervisningsmaterialet, utan tänket, det är det som är själva kunskapen.
Karin Wennström kom in i OER-gruppen för att hon deltog i ett försök med undervisningsmoduler via en lärplattform.
– De lärobjekt vi har i Jönköping använder jag för att frigöra resurser. Jag har grupper på 100 studenter i vetenskapsteori och jag har använt lärmodulerna för råplugget.
Att lära sig till exempel statistikprogrammet SPSS kan studenterna göra själva på sin dator.
– Då kan jag lägga de få resurser som vi har i hum/samsektorn på seminarier i grupper för att kunna föra dialog om vad det innebär att ha ett vetenskapligt sätt att tänka. Det har man svårt att nå fram med i storföreläsning. Det är alltså resursallokering.
Men Karin Wennström betonar att många universitetslärare är främmande för öppna lärresurser på nätet.
– Mentalt sett är vi vanliga lektorer ännu inte framme vid att acceptera öppna lärresurser. Det krävs en omfattande diskussion om fördelar och nackdelar. Och jag, som samhällsvetare och humanist, måste erkänna att jag tycker det är jättekonstigt men otroligt spännande, säger hon.
Öppna lärresurser reser en rad frågor.
– Det både skrämmer och lockar. Vad får det för konsekvenser för verklighetsuppfattning, människosyn och samhällssyn? Det behöver diskuteras fackligt, mänskligt, kunskapsmässigt och studentmässigt.
Spörsmålen är både juridiska och personliga. Det finns inga prejudicerande domar om upphovsrätt i sådana här fall. Och hur känns det för läraren att ha sina föreläsningar på nätet så att vem som helst kan se dem? reflekterar hon.
Men digitala media är nu närvarande överallt.
– Vi kommer inte undan diskussionen, det är både positivt och negativt. Det är en drivkraft att verkligheten ändras, vi står på tröskeln till något helt nytt som vi måste förhålla oss till på något sätt. Varför inte se det som en möjlighet istället för ett hot? säger Karin Wennström.

PER-OLOF ELIASSON


Läs mer
Om Creative Commons: www.kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons/

Öppna lärresurser på Dela: www.shareanduse.ning.com/group/oerprojekt/

Nätverket för it i högre utbildning (ithU): www.ithu.se/

Kommande OER-seminarier (kan också ses på nätet):Kalmar 17 augusti, Borås 23 september, Stockholm 13–15 oktober, Karlstad 11 november, samt Lund 3 mars 2011.