Bolognaprocessen dominerar det internationella samarbetet

– På grund av Bolognaprocessen är vårt internationella samarbete fokuserat till Europa. Men där är det desto intensivare, förklarar Ann Fritzell, SULF:s chefsutredare.

De europeiska språken blandades när deltagarna i tre internationella delegationer samlades och sorlade på en mottagning i SULF:s lokaler i Stockholm i slutet av september – engelska, tyska, franska, finska, norska, danska...
De tre delegationerna var i Stockholm för att diskutera frågor om Bolognaprocessen, jämställdhet, respektive lärarutbildningar. Ann Fritzell organiserade två av de tre internationella mötena.
HERSC, en europeisk kommitté inom Education International, som är en världs-omspännande organisation för lärarfacklig verksamhet, var samlad för att bland annat diskutera det fortsatta arbetet efter ministermötet om Bolognaprocessen som hölls i Leuven, i Belgien, i april i år.
De cirka 30 delegaterna från HERSC, Higher Education & Research Standing Committee, lade upp strategin för den arbetsplan som ska gälla fram till 2012 och som skulle fastställas av Bologna Follow Up Group (BFUG) vid dess möte i Stockholm några dagar senare.
– Vi har kunnat konstatera att förslaget till arbetsplan inte speglar hela den kommuniké som antogs i Leuven. Till exempel fattas både frågor om mobilitet och om den sociala dimensionen, det vill säga att studenterna inom högre utbildning bättre ska spegla befolkningen i respektive land, förklarade Ann Frizell. 
– Känslan hos både studenterna och oss inom fackförbunden är att man försöker skjuta dessa viktiga frågor framåt i tiden, menade hon.

Lärarmobilitet bör få mer stöd
Jens Vraa-Jensen, ordförande för HERSC från Danmarks Fagforening for højtuddannende inom Dansk Magisterforening, ansåg att en av de viktigaste frågorna är mobiliteten.
– Det finns mycket stöd för studenter som läser i ett annat land, men det finns inte alls samma stöd och möjligheter för lärarna, sade han.
Om European Higher Education Area, ska bli verklighet måste rörligheten underlättas och det måste bli möjligt att ta med sig rättigheter som till exempel intjänad pension mellan olika länder.
En annan fråga som oroade Vraa-Jensen var att WTO vill utöka definitionen av ”Trade and Services” så att ”Services” också inkluderar utbildning:
– Det skulle göra utbildning till en handelsvara. Kvalitetsövervakningen skulle slås ur spel när studenter kan köpa en utbildning från ”for-profit universitet”.
Biträdande Generalsekreteraren för Education International, Monique Fouilhoux, höll med Vraa-Jensen och lade till att kvalitetssäkringsarbetet inom EU, European Quality Assurance Register, är mycket viktigt för universitetslärarnas fackföreningar:
– Goda arbetsvillkor för lärarna är grundläggande för en hög kvalitet i undervisningen, underströk hon.
Med vid HERSC-mötet var också Ligia Deca, ordförande från Europeiska Studentförbundet (ESU) i Bryssel, en paraplyorganisation för 47 studentfackliga förbund från 38 länder.
– Det är viktigt att studenter, lärare och fackförbund tillsammans arbetar för att öka möjligheterna för till exempel mobiliteten, sade hon och berättade att just det skett när EI och ESU för första gången samarbetade inom mobilitetskampanjen ”Let´s go”. 

Ingen balans utan jämställdhet
Ann Fritzell och en annan av HERSC-delegaterna hade dagarna innan deltagit i ett möte inom projektet ”Work Life Balance” om jämställdhet. Ett projekt som SULF tillsammans med systerorganisationerna i England (UCU) och Tyskland (GEW) fått EU-bidrag för att genomföra.
– Vi har satt ihop en grupp med representanter från ett progressivt land: Sverige, ett ”worst-case”: Tyskland, samt ett land där det finns ett mycket stort antal statliga högskolor och universitet: Storbritannien, berättade Andreas Keller, från Gewerkshaft Erziehung und Wissenschaft, GEW, i Tyskland.
Genom att jämföra villkoren i de olika länderna, och vilka effekter det har för jämställdheten, ska de ta fram en strategi för att stärka jämställdhetsarbetet i respektive länder. Via EU-samarbetet hoppas de att förslagen också ska få en vidare spridning.
– I Tyskland frågar vi oss om det över huvudtaget är möjligt att kombinera arbetet som forskare och lärare med familj och ett privatliv, berättade han.
I Tyskland är den akademiska karriären en mycket osäker väg att välja. Det finns inga fasta anställningar förrän på professorsnivå, innan dess är det korttidskontrakt som gäller.
– En akademiker kan förlora allt om kontraktet inte förnyas och sen kan det vara mycket svårt att hitta en ny yrkesväg. Unga akademiker är inte beredda att offra allt på ett sådant riskprojekt. Det finns verkligen ingen balans i arbetslivet för en tysk akademiker.
I Storbritannien tvingas lärare att dra ner på alla kostnader för att universiteten ska stå sig i den hårda konkurrensen om studenterna. Neddragningarna gör att arbetsbördan blir tyngre och tyngre för lärarna.
– Vi kommer att förespråka större flexibilitet på arbetsplatserna och vi tror att det kommer att gå att vinna politikernas gehör. Det kommer att bli brist på lärare inom vissa discipliner när de lämnar sektorn, eller landet, för att arbetsplatsen inte har tillräckligt attraktiva villkor, sade Andreas Keller.
Ann Fritzell kunde inte annat än att hålla med om att villkoren är bättre i Sverige, men underströk att de trots detta innebär ett problem för kvinnor:
– Fortfarande är andelen kvinnliga professorer bara 19 procent och andelen kommer inte att närma sig 50 procent inom överskådlig tid om man inte kan erbjuda säkrare anställningar. Kvinnor lämnar högskolan både efter doktorsexamen och efter postdok-perioden.
Ragna Rönnholm, ordförande för Forskarförbundet i Finland och deltagare vid HERSC-mötet, tyckte att Sverige kommit långt i jämställdhetsarbetet:
– Det är mycket uppmuntrande – och varje gång vi jämför oss med Sverige frågar vi varför vi inte är där ännu.
– En av de viktigaste frågorna för oss i Finland är att doktorander inte ska betraktas som studenter. De tillhör universitetet och ska ha samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda, tillade hon.

Ville diskutera
Den tredje delegationen bestod av lärarutbildare från Forskerforbundet i Norge. De hade förlagt ett styrelsemöte i Sverige och ville passa på att diskutera hur SULF ser på eventuella reformer av svensk lärarutbildning. Det norska kvalitetssäkringsorganet NOKUT har gett lärarutbildningarna skarp kritik och hösten 2010 kommer stora ändringar att införas.
– Tidigare omfattade lärarutbildningen alla årskurser. Nu delas den upp med inriktning på 1–7 klasser eller 5–10 klasser. Det kommer att ge en större ämnesfördjupning. Utbildningen kommer också att innehålla en omfattande kurs om pedagogik och elevkunskap. Dessutom kommer man att påbörja arbetet med att införa en 5–årig mastersutbildning för lärare, berättade Jan-Erik Wang, ordförande för Forskarforbundets forening for laererutdanning.

ANKI WOOD