Välkänt institut i Aten har nu 60 år på nacken

Svenska institutet i Aten fyller 60 år. Dess verksamhet har framförallt ägnats åt arkeologiska studier i Grekland, men det driver också ett gästhem i Kavalla i norra Grekland dit forskare och kulturarbetare är välkomna. Institutet samarbetar sedan länge med de svenska medelhavsinstituten i Rom och Istanbul.

Arkeologi var och är huvudfåran för Stiftelsen Svenska institutet i Athen som invigdes 10 maj 1948. För att få göra utgrävningar i Grekland måste man ha ett institut som är godkänt av grekiska staten.
– Dåvarande kronprins Gustaf Adolf, sedermera ”gamle kungen” Gustaf VI Adolf var en av initiativtagarna till institutet. Det var från början inriktad på arkeologi, men har breddat verksamheten med bland annat tvärvetenskapliga kurser för andra humanister och samhällsvetare, säger stiftelsens ordförande Torsten Kälvemark.
Torsten Kälvemark arbetade många år på Högskoleverket innan han pensionerades förra året. Bland annat är han känd för sin internationella utblick för alla som prenumererat på Högskoleverkets internationella nyhetsbrev. Han är utsedd av regeringen som ordförande för Atheninstitutet.
– Jag är kyrkohistoriker i botten och har alltid varit intresserad av Grekland. Så uppdraget som ordförande är mycket intressant, säger han.
Institutet i Aten har till uppgift dels att vara bas för arkeologisk forskning och utbildning, speciellt då arkeologi i Grekland, dels att vara centrum för kulturellt utbyte mellan Sverige och Grekland.
En del av verksamheten är att dela ut stipendier till unga forskare som studerar antikens kultur. De kan få bostad och uppehälle i institutets byggnad på Akropolis sydsluttning. Institutet har också ett gästhem i Kavalla i nordöstra Grekland med ett antal rum.

Ger ut vetenskapliga skriftserier
Ett nordiskt bibliotek som drivs i samarbete med de andra skandinaviska instituten finns också i Aten. Och liksom de två andra svenska instituten i Rom respektive Istanbul ger institutet ut vetenskapliga skriftserier. Dessutom finns en databas över arkeologiskt material från de svenska utgrävningarna i Grekland.
En lång rad arkeologiska utgrävningar har genomförts i institutets regi.

Största projektet någonsin
Just nu är institutet i Aten bas för ett av de största svenska forskningsprojekten någonsin på området. Det är de fortsatta utgrävningarna vid Poseidons helgedom på Kalaureia (Poros) som fått ett sexårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond på 30 miljoner kronor. Projektet har huvudtiteln Staden, guden och havet och är ett program under bred internationell medverkan lett av docent Berit Wells, institutets direktör 1994–2003, och fil dr Arto Penttinen, institutets biträdande direktör 2001–2006. Projektet syftar till att låta arkeologin belysa både religion och samhällsliv i det antika Grekland (se projektets hemsida www.kalaureia.org/).
Institutet har fem anställda plus några som arbetar vid gästhemmet i Kavalla.
På gästhemmet kan kulturarbetare och forskare hyra rum för perioder från en vecka till en månad, för att exempelvis slutföra ett avhandlingsarbete.
– Gästhemmet är öppet för alla kulturarbetare, till exempel tecknare och fotografer. Rummen hyrs ut till självkostnadspris. Man har eget hushåll eller äter på stan, säger Torsten Kälvemark.
Institutet i Aten är också bas för tvärvetenskapliga kurser. En kurs som börjar i höst har titeln Vatten – resurshantering och problemlösning, fokus Grekland och är en ämnesöverskridande masterkurs där flera svenska universitet samverkar. Ett annat forskarseminarium handlar om den bysantinska epoken och sker i samarbete med medelhavsinstituten i Rom och Istanbul.

Institutet i Rom äldst
Svenska institutet i Rom är äldst av de svenska medelhavsinstituten. Det grundades 1925 på initiativ av bland andra dåvarande kronprins Gustaf Adolf. Han var också styrelsen förste ordförande. Institutet var tänkt att i första hand främja antikvetenskapen men också att ”tjäna den humanistiska forskningens och konstens intressen”.
År 1949 samordnades Axel Munthes Villa San Michele på Capri med Rom-institutet och idag sorterar Stiftelsen San Michele under institutets styrelse. På Capri finns bland annat gästbostäder för arbetsvistelser och stiftelsen delar ut ett tiotal stipendier årligen.
Genom åren har en lång rad utgrävningar genomförts i Rominstitutets regi. Också idag är institutet basen för utgrävningar och annan vetenskaplig verksamhet i Italien, liksom akademisk undervisning i arkeologi och konstvetenskap samt vetenskapliga konferenser.
Institutet delar ut ett flertal stipendier, både kursstipendier och stipendier avsedda för doktorander och forskare inom olika discipliner.
I institutets byggnad i centrala Rom finns ett 15-tal rum och mindre lägenheter som kan hyras av stipendiater och gästande forskare samt författare och konstnärer.

Bred inriktning
Det tredje svenska medelhavsinstitutet, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, bildades 1962 för att främja svensk och nordisk forskning i och om Turkiet, Främre Orienten och Centralasien, främst inom humaniora och samhällsvetenskap. Inriktningen är bred och omfattar till exempel studier i turkologi och iranologi.
Institutet arrangerar konferenser och seminarier, doktorandkurser samt före-läsningsserier. Dessutom organiserar Istanbulinstitutet ett återkommande sommaruniversitet. I institutets lokaler i Istanbul finns bland annat gästrum för forskare. Istanbulinstitutet delar också varje år ut olika forskarstipendier däribland ett stipendium i turkologi.
De tre medelhavsinstituten har vänföreningar i Sverige, som också delar ut stipendier. Instituten är självständiga stiftelser men de har ett gemensamt kansli i Stockholm.

Hur ser framtiden ut för Svenska institutet i Aten?
– Jag hoppas att de humanistiska studierna i Sverige kommer att vara fortsatt vitala. Vi är öppna för att vara en replipunkt för alla som behöver en bas för vetenskaplig verksamhet i Grekland eller i samarbete med landet. Öppenheten är stor mot forskare i alla discipliner som vill samarbeta med Grekland eller göra något i landet, säger Torsten Kälvemark.

PER-OLOF ELIASSON