”Man kan inte ge all utbildning överallt”

SUHF håller på att utarbeta en strategi för det framtida högskolelandskapet. Ett förslag till rekommendationer till lärosätena kommer att läggas fram inför SUHF:s förbundsförsamling i november. – Problemen är välkända. Exempelvis ger man idag många ämnen på för många platser. Man kan inte ge all utbildning överallt. Det behövs en viss kritisk massa, en viss volym, för att få att få upp den akademiska kvaliteten och det fungerar inte om miljöerna är för små. Ett exempel är språken, säger Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet och SUHF:s ordförande.

Frågan om samverkan och profilering har diskuterats länge bland det 40-tal högskolor och universitet som är medlemmar i SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund. Centralt är hur man ska höja den akademiska kvaliteten.
– Problemen är välkända. Exempelvis ger man idag många ämnen på för många platser. Man kan inte ge all utbildning överallt. Det behövs en viss kritisk massa, en viss volym, för att få att få upp den akademiska kvaliteten och det fungerar inte om miljöerna är för små. Ett exempel är språken, säger Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet och SUHF:s ordförande.
– Vi behöver komma överens om hur vi ska göra och vi är överens om att hög akademisk kvalitet är både utgångspunkt och mål. En annan utgångspunkt är att reglering från regering och departement aldrig har fungerat och någon sådan vill vi inte heller ha, alltså måste vi själva göra något.

En kraft att räkna med
Han hävdar att SUHF alltmer har utvecklats till en kraft att räkna med och som kan föra talan för hela sektorn.
– Den här ”landskapsprocessen” är ett sätt för SUHF att behålla initiativet. Vi har också statsmaktens gillande. Utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg har uttalat att han stödjer att sektorn styr sin egen utveckling i denna fråga.
I fjol tillsatte SUHF en arbetsgrupp för det framtida högskolelandskapet med Göran Bexell som ordförande och SUHF:s generalsekreterare Bengt Karlsson som sekreterare.
Gruppen kom med en rapport till SUHF:s förbundsförsamling i november 2007 och fick då uppdraget att gå vidare och låta varje lärosäte svara på ett antal frågor om samverkan och profilering och om planerna för framtiden.

Nordisk panel har granskat
Under våren gjordes en sammanställning av svaren från lärosätena som nu har granskats av en nordisk panel med representanter från Norge, Danmark och Finland.
Den nordiska panelen rapporterade till SUHF vid ett seminarium på Arlanda i mitten på september.
Nästa steg är att styrelsen lägger ett förslag till SUHF:s förbundsförsamling som kommer att besluta om rekommendationer till lärosätena.
– Det blir en rekommendation eftersom SUHF aldrig går in och bestämmer något, de enskilda lärosätena har autonomi, säger Göran Bexell.
Här är några av de resultat som kommit fram av landskapsprojektet.

1. SUHF kommer att föra ut hur mycket som redan sker i form av samarbeten mellan olika lärosäten.
– Det är viktigt att tala om vad som sker ute på lärosätena och att de tar sitt ansvar för att utveckla den akademiska kvaliteten.

2. Det har skapats en språkgrupp som ska undersöka hur ansvaret för språken ska fördelas mellan lärosätena.
– Liknande sätt att fördela ansvaret för olika ämnen kommer säkert inom fler ämnesområden, som företagsekonomi, religionsvetenskap och olika tekniska ämnen, säger Göran Bexell.

3. Styrelsen kommer kanske också att föreslå SUHF att uppmana lärosätena att ännu mer undersöka förutsättningarna för olika sorters samarbeten.
Göran Bexell nämner som exempel på fusioner Växjö–Kalmar och framgångsrika federationer som University of California.
– Vi vill att lärosätena verkligen prövar om och vad man vinner på olika former av samarbeten.
Det behöver inte vara akademiska sammanslagningar utan kan också vara administrativa samarbeten. Att dela på administration som lönekontor och revisor tror Göran Bexell kan bli billigare och effektivare. Om lärosätena ligger geografiskt nära varandra kan det underlätta samarbetet men det skulle fungera också på distans via nätet.

Nya former för samverkan
En annan fråga som diskuterats i landskapsgruppen är hur de regionala högskolorna bidrar till en stor och bred rekrytering av studenter till högskolevärlden.
– Men särskilt de mindre högskolorna kan inte ha undervisning i ett stort antal ämnen. Då bör vi hitta former för att de studenter som inte har möjlighet att flytta ändå kan studera det de vill via den lokala högskolan.
Då gäller det att hitta former för samverkan där den lokala högskolan kan erbjuda undervisning från ett annat lärosäte genom till exempel en kombination av distansundervisning via nätet och ambulerande lärare.
Men Göran Bexell tror också att studentrörligheten måste öka i Sverige, om inte annat som en följd av att undervisningen i mindre ämnen koncentreras till färre lärosäten.
Styrelsen lägger fram sitt förslag till SUHF:s förbundsförsamling i Lund 11 november.

PER-OLOF ELIASSON