Forskningen behöver 2 miljarder mer

Anslagen till forskning bör ökas med två miljarder fram till 2010 utöver regeringens förslag. Pengarna ska ges till lärosätena i form av höjda fakultetsanslag.
Det föreslår de fyra borgerliga partierna, Allians för Sverige, i en flerpartimotion till riksdagen. Den är undertecknad av riksdagsledamöterna Ulf Nilsson (fp), som också är vice ordförande i utbildningsutskottet, Sten Tolgfors (m). Sofia Larsen (c), Tobias Billström (m), Håkan Larsson (c), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Olle Sandahl (kd).
Motionen är på 14 sidor och den offentliggjordes den 6 april. Samma dag hade riksdagsledamöterna, samt Jan Björklund, fp-talesman i skolfrågor, i en stor debattartikel i Dagens Nyheter sammanfattat sin syn på forskningspolitiken.

Hänvisning till SULF
I debattartikeln hänvisades till SULF: ”Enligt Universitetslärarförbundet saknar närmare hälften av alla forskare och lärare vid våra lärosäten fast anställning. De hankar sig fram på olika projektansökningar. För en forskare är genomsnittstiden sju år med otrygga anställningsformer innan en fast anställning blir aktuell” och vidare ”45 procent av doktoranderna saknar helt den sociala trygghet som en anställning innebär. De får helt enkelt inte bli sjuka, gravida eller arbetslösa, för då finns inget socialt trygghetsnät som fångar upp dem”. Slutsatsen blir ”Inom stora delar av arbetslivet vore det otänkbart med så otrygga anställningsformer som våra forskare vid våra lärosäten har”.
Alliansen kräver bättre anställningsvillkor för forskarna med betydligt fler doktorandtjänster och fler typer av tjänster för nydisputerade forskare.
Den vill också att ordföranden och ledamöterna i högskolestyrelserna ska utses av lärosätena själva. Och ledamöterna i forskningsråden och forskningsstiftelsernas styrelser ska utses av forskarvärlden.

Utvärdering behövs
I motionen påpekas att regeringen inte redovisar någon utvärdering av vad som uppnåtts sedan den föregående forskningspolitiska propositionen. ”Vi anser att en oberoende utvärdering av organisationen för forskningsfinansiering behöver tillsättas för att utreda i vilken grad denna typ av organisation bidrar till att stärka svensk forskning och utveckling”.
Alliansen vill ”kraftsamla kring strategiska områden för medicinsk forskning såsom bioinformatik och IT inom hälso- och sjukvård”. Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin föreslås utvecklas till ett ”Nationellt institut för hälsa och medicin”, efter amerikansk modell.
”Till detta institut anslår vi 400 miljoner kronor, det vill säga motsvarande ökning av resurserna som regeringen öronmärker till olika områden inom medicinsk forskning i propositionen”.
På tal om tillväxten anser alliansen att ”forskningen utgör en viktig länk mellan vetenskaplig grundforskning och utvecklingen av kommersiella produkter. Det behövs långsiktiga satsningar som ger utrymme och ökade drivkrafter för kommersialisering av forskningsresultat”.
Lärosäten som knoppar av framgångsrika företag ska få hög-re anslag till sin forskningsverksamhet. Forskarna ska erbjudas royalties, delägarskap och optioner i företag som ger vinst, som ett resultat av deras forskning.
– Den borgerliga alliansens nya forskningspolitik är ett välkommet uppvaknande, kommenterade DN:s ledare, 7 april, som också skrev att ”Lärare och forskare måste få bättre villkor”.
Svenska Dagbladet välkomnade – på ledarsidan – en attitydförändring till vetenskapen.
– Det är i den delen som alliansen – glädjande nog – skiljer sig från vad socialdemokraterna står för.       

EVA RÅDAHL