Sök efter:

Remissvar: Förslag på modell för värdering av samverkan

Remissvar

SULF har stora principiella invändningar mot att använda kvalitetsindikatorer som grund för resurstilldelning och avvisar bestämt detta som metod för att fördela och omfördela basresurser. Förbundet vill också påpeka att samverkan är en viktig del av högskolans verksamhet, som i dagsläget saknar finansiering.

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss, daterad 2014-05-14, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående förslag.

Modellens övergripande förslag
Vinnova har fått i uppdrag av regeringen att utforma en modell för bedömning av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Vinnovas förslag innebär att värderingen av samverkan görs utifrån en bedömning av en internationell expertpanel. Bedömningsunderlaget föreslås bestå av tre delar: Självvärdering från lärosätena, samverkanspartsvärdering som görs genom att Vinnova skickar ut en enkät till samverkansparter som lärosätena lyft fram samt en bakgrundsinformation som beskriver respektive lärosätes profil och ambition.

Betydelsen av samverkan
I vårt remissyttrande över rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor beskrev SULF sin syn på samverkan. Förbundet menade där att en viktig tillämpning av forskningen är att utbilda studenter med kunskap nära forsknings-fronten. När de går ut i arbetslivet kan forskningen katalyseras och omvandlas till innovationer som bas för nya samhällsvärden, ekonomiskt, socio-ekonomiskt och kulturellt. Ett universitet som forskar och utbildar och som genom samverkan med olika sektorer förstår och respekterar omvärldens syn på studenternas kompetenser och deras syn på forskningens potential för innovationer är en motor i samhällsutvecklingen.

När det gäller lärosätenas samverkansuppgift vill SULF poängtera lärosätenas ansvar för att göra det omgivande samhället medvetet om vilka kunskaper och kompetenser de som genomgått en högskoleutbildning har och hur brett användbara dessa är. Anställning av högskoleutbildade ger varje verksamhet större möjligheter att ta till vara och omsätta ny kunskap.

SULF:s synpunkter på utvärdering av samverkan
Inom ett lärosäte finns många olika samverkansformer och de varierar mellan olika ämnen. Den stora variationen leder till svårigheter att hitta indikatorer som mäter de olika samverkansformerna på ett säkert sätt och uppmätta resultat blir därmed slumpartade även för stora lärosäten. För den som har en integrerad syn på lärosätenas roll i samhällsutvecklingen blir det omöjligt att beskriva deras påverkan på samhället med några få områdesövergripande indikatorer. Svårigheten illustreras också av att i inget annat land har någon sådan indikator införts i resurstilldelningssystemet. Sådana indikatorer har ansetts för komplicerade.

SULF har stora principiella invändningar mot att använda kvalitetsindikatorer som grund för resurstilldelning och avvisar bestämt kvalitetsindikatorer som metod för att fördela och omfördela basresurser. Skälen är följande:

• Den främsta anledningen är att sådana mått verkar systematiskt konserverande, till förmån för forskning längs huvudfåran, det vill säga mer forskning om det vi redan vet. Utnyttjandet av sådana indikatorer vid fördelningen av forskningsresurser innebär en förväxling av kvantitet och kvalitet.
• Att storleken på lärosätenas resurser för forskning görs avhängig av en bedömning av den existerande forskningens relevans och kvalitet betraktar vi som rimligt. SULF menar dock att rimlig respekt för forskningen förutsätter att beslut om lärosätenas basresurser baseras på en helhetsbedömning av lärosätets forskning, utbildning och samverkan. Forskningens kvalitet bör inte delas upp i forsknings- utbildnings- och samverkanskvaliteter utan att dessa bör granskas och värderas i sitt sammanhang. En helhetsbedömning av lärosätenas verksamhet skulle ge en betydligt mer användbar bedömningsgrund.
• Det är också viktigt att påpeka att samverkan inte är något som ska göras enbart till nytta för det omgivande samhället. I ett system där lärosätenas tre huvuduppgifter fungerar väl är samverkan viktigt för att stärka kvaliteten i både utbildning och forskning. SULF:s förslag är därför att Vinnova funderar över hur samverkan ska kunna integreras med utbildning och forskning.

Avslutningsvis vill vi betona att samverkan är en viktig del av högskolans verksamhet, men att den i dagsläget saknar finansiering. Alla krav på utökad samverkan kommer därmed att dra resurser från lärosätenas huvuduppgifter utbildning och forskning. Därför är det extra viktigt att en utvärdering av samverkan görs integrerat med en utvärdering av både forskning och utbildning.

För Sveriges universitetslärarförbund

Mats Ericson Karin Åmossa
Förbundsordförande Chefsutredare

Fler nyheter